Hälften af vårt ordförråd kommer från tyskan, mer precist hanseatisk lågtyska (i mindre mån från stormagtstidens krigsfärder eller sednare balttyska adel i svenska besittningar), den har definitivt gjort intrång på begrepp som det redan fans ord för - Viktor Rydberg ville återgå till spörja i st f fråga, förtälja i st f berätta, gälda för betala, o s v.
Inhemska ord falla ur bruk af andra anledningar också. På 1800-talet, förra hälften, fans ordparet hvarföre/derföre* i den betydelse som numer stafvas utan e. Dessutom fans det numer obrukliga ordparet utan e, betoning på andra stafvelsen: hvarför, derför**=i utbyte mot hvad/det (såldes, byttes, accepterades o s v något). Numer stafvas första ordparet nästan som tidigare andra ordparet, hvilket i sin tur fallit ur bruk.
Bortsedt från att det är dåligt att använda ord som ingen begriper - det är anledningen till att jag undviker andra ordparet - så finner jag ordval (fornsvenskt, latino-grekiskt, tyskt, franskt eller engelskt ord) vara en smaksak - liksom stafningssystem. Sedan är irritation på engelska ord kanske fråga om politik, också.
*tyska warum, darum
**wofür, dafür
Inhemska ord falla ur bruk af andra anledningar också. På 1800-talet, förra hälften, fans ordparet hvarföre/derföre* i den betydelse som numer stafvas utan e. Dessutom fans det numer obrukliga ordparet utan e, betoning på andra stafvelsen: hvarför, derför**=i utbyte mot hvad/det (såldes, byttes, accepterades o s v något). Numer stafvas första ordparet nästan som tidigare andra ordparet, hvilket i sin tur fallit ur bruk.
Bortsedt från att det är dåligt att använda ord som ingen begriper - det är anledningen till att jag undviker andra ordparet - så finner jag ordval (fornsvenskt, latino-grekiskt, tyskt, franskt eller engelskt ord) vara en smaksak - liksom stafningssystem. Sedan är irritation på engelska ord kanske fråga om politik, också.
*tyska warum, darum
**wofür, dafür
Aucun commentaire:
Enregistrer un commentaire